Frontend

Skriven av: Emil Folino. Uppdaterad: 2024-02-27

Vi börjar kursen med att utvärdera frontend JavaScript ramverk. Vi tittar och jämför “The Big Three” Angular, React och Vue med Vanilla JavaScript och Mithril, som vi redan är bekanta med. Vi kollar på arkitekturen för de olika ramverken och hur vi gör vissa viktiga saker i ramverket. Vi jämför dessutom hur många rader det krävs för att skriva vissa kodexempel och hur stora produktionsfilerna blir för dessa kodexempel. Först bekantar vi oss med dokumentationen och tittar på en föreläsning om hur man väljer JavaScript ramverk.

Läsa

Följande länkar är bra att ha för undersökande och implementation. Angular, React och Vue ger dig en översikt och där hittar du dokumentationen som du vill läsa igenom.

Titta

I nedanstående video berättar John Papa om hur man kan tänka när man väljer ett JavaScript-ramverk.

Material och tekniker

I kursrepot finns två exempel program skrivna med hjälp av de fem ovannämnda teknikerna. I /tic-tac-toe finns ett luffarschack implementerad med möjlighet att hoppa tillbaka i spelets historik. I /calculator är en simpel miniräknare implementerad.

Dessutom finns en Me-sida som konsumerar ett Me-API implementerad i de 5 olika teknikerna. GitHub repon för dessa fem Me-sidor samt Me-API:t finns tillgängligt. Dessa är även driftsatta på me-{angular, mithril, react, vanilla, vue}.jsramverk.se. Du kommer under vecka 2 bygga ett eget Me-API.

Först tar vi en titt på antal rader som utvecklaren behöver skriva i dessa små exempelprogram och hur stora produktionsfilerna för dessa exempelprogram är.

Rader skriven kod i exempelprogrammen

I nedanstående tabell listas de rader kod som utvecklaren har skrivit för att implementera exempelprogrammen. De rader som är räknade är enbart de rader som innehåller källkod, så rader med kommentarer och tomma rader är borttagna.

Storlek produktionsfil(er)

I nedanstående tabell listas storleken på produktionsfilerna som skapas av antingen bygg verktyget i ramverket, webpack eller uglify. Filstorlekar är utskrivna med hjälp av kommandot ls -lh i ett bash-skal.

Flera exempelprogram

RealWorld

För att ytterligare utvärdera våra valda ramverk tar vi en titt i GitHub repot RealWorld Example. RealWorld Example repon är både backend och frontend som uppfyller vissa specifikationer och därför kan sättas ihop villkorligt. Använd dessa repon för att skapa dig en uppfattning om hur frontend ramverken samspelar med backends.

John Papa’s Heroes

Under dotJS konferensen pratade John Papa om att välja ett frontend ramverk, videon är länkat ovan. Som förberedelse för presentationen hade han skapat samma app i “The Big Three” och de tre apparna ligger som open source kod på GitHub. heroes-angular, heroes-react och heroes-vue är de tre repon som innehåller koden och det finns länkar till en publik driftsatt version från GitHub.

Titta igenom repon och se hur John Papa har strukturerat apparna i de olika ramverken.

Tekniska koncept

Vi tittar i denna del av artikeln på några tekniska koncept som används i de olika ramverken. Vi tittar på hur man har valt att implementera dessa koncept i de olika ramverken och utvärderar vilka fördelar och nackdelar som finns med att göra på det viset.

Komponenter

De fyra ramverk som har valts ut i denna artikel är alla byggda runt komponenter. Komponenter är återanvändbara delar av koden, som i bästa fall inte har några externa beroenden.

I mithril och React är allt JavaScript och komponenterna definieras i JavaScript filer. I mithril är enda kravet att det ska finnas en view funktion som returnerar noder. I React heter funktionen render och funktionen returnerar JSX. I Vue finns varje komponent i en fil men är uppdelade i tre delar template, script och style, som motsvarar de tre lagren vi känner till från tidigare med struktur (HTML), stil (CSS) och dynamik (JavaScript). I angular har man tagit det ett steg längre med tre olika filer för dessa tre lager.

Länkning av data

Vi vill i många applikationer och speciellt i applikationer där data uppdateras ofta länka data i våra modeller till representationen i en vy. I vanilla JavaScript hade vi gjort det genom att varje gång data uppdateras sätta ett nytt värde för ett specifikt element i DOM’en.

var data = 42;

document.getElementById("element").textContent = data;

I många ramverk är detta nått man försöker förenkla genom att uppdatera vyn direkt varje gång data ändras. Detta är en av de magiska sakerna med JavaScript ramverk och vi ska nedan se exempel på hur detta kan göras. I de flesta ramverken definierar vi medlemsvariabler i komponenter och vi kan sedan använda dessa medlemsvariabler i templates. I nedanstående exempel ser vi hur vi använder medlemsvariabler i Vue. Exemplet är tagit från exempelprogrammet /calculator.

<template>
    <div class="calculator">
        <div class="display">{{ current || 0 }}</div>
        ...
    </div>
</template>

<script>
export default {
    data() {
        return {
            current: 0,
        }
    },
}
</script>

Om medlemsvariabeln current får ett nytt värde ändras den direkt i den kopplade template. I vanilla JavaScript gör vi en explicit koppling och uppdatering av data och i de ramverk som har valts ut är det en implicit koppling och uppdatering.

Routing

I de flesta applikationer vill vi kunna gå mellan olika sidor och då är en router ett bra sätt att delegera och strukturera detta förfarande. I många fall av klient-sida routing använder man hashbang (#!) routing där de två tecknen #! används för att markera att detta är en route. Me-applikationerna som redovisas ovan använder alla någon form av routing.

I angular och mithril finns det inbyggda routers, i Angular importerar man ett paket och i mithril används funktionen m.route(). I react och vue installeras ytterligare paket react-router-dom och vue-router.

I angular (app.module.ts), mithril (index.js) och vue (router/index.js) definieras alla router i en JavaScript kontext och man använder sedan ett element för att visa de olika komponenter kopplat till routen. Filerna inom parentes är de filer där routerna är definierat i Me-applikationerna. I react anges router och vad som ska visas på de olika router i filen App.js med hjälp av JSX.

Ett exempel på en enkel router i vanilla JavaScript kan ses i me-vanilla exemplet där funktioner används för att skriva ut de enskilda vyerna.

Eventhantering och delegering

JavaScript tillför det dynamiska lagret till webben och en stor del av detta är att hantera användarens klick, skrivande osv. I vanilla JavaScript sköter vi detta med EventListeners.

document.getElementById("my-btn").addEventListener("click", function (event) {
    // do the thing needed when a button is clicked.
});

Ramverken försöker förenkla detta förfarandet genom att förkorta ner syntaxen för EventListeners. /tic-tac-toe exempelprogrammen är bra exempel både på Eventhantering och delegering och vi kan titta på hur detta lösas i de olika ramverk.

// angular
<div class="square" (click)="click()">
  {{ squareValue }}
</div>

// mithril
return m("div.square",
    {
        onclick: function () {
            game.handleClick(index);
        }
    },
    game.history[game.stepNumber].squares[index]
);

// react
<button className="square" onClick={props.onClick}>
{props.value}
</button>

// vue
<div class="square" @click="onClick(index)">
  {{ current }}
</div>

I react och vue har vi skickat med en click-callback funktion från en annan komponent och när den sen klickas anropas den ursprungliga funktionen. I mithril används en funktion i modellen game som får hantera click-callbacken. I angular använder vi oss istället av en EventEmitter, som i sin tur skickar eventet upp i trädet av komponenter istället för att man som i react och vue skickar med en funktion ner i trädet.

HTTP-anrop

För att vi ska kunna prata med en backend behöver vi kunna kommunicera över HTTP. Jag har valt att i react, vanilla och vue exemplen använda fetch, som vi känner igen från tidigare. I många fall används ytterligare paket som till exempel axios för att kommunicera med en backend, vilket ökar komplexiteten och beroenden ytterligare. I mithril används den inbyggda funktionen m.request(), som introducerades tillsammans med mithril i kursen webapp. I angular använder vi oss av den inbyggda modulen HttpClient och en så kallad service. Exempel på detta kan ses i me-angular applikationen i katalogerna src/app/report och src/app/me.

Kravspecifikation

Nedan finns kravspecifikationen för veckans inlämningsuppgift:

1. Skapa en Me-applikation i ditt valda ramverk med följande routes: /, /reports/week/1.

2. Skapa en README.md fil i ditt repo som beskriver hur man installerar moduler och starter din Me-applikation.

3. / ska visa en kort beskrivning av dig själv.

4. /reports/week/1 ska innehålla en länk till GitHub repot och innehållet från din README.md fil.

5. Committa alla filer och lägg till en tagg (1.0.*).

6. Pusha upp repot till GitHub, inklusive taggarna.

7. Länka till ditt GitHub repo i en kommentar till din inlämning på Canvas.

Sammanfattning

Vi har nu skrapat ytan på JavaScript ramverken Angular, Mithril, React och Vue, samt jämfört ramverken med vanilla JavaScript. Vi avslutar denna vecka med en video där den tidigare BDFL för django pratar om hur vi inte alltid behöver ett JavaScript ramverk.

Skriva

Vi ska i denna kurs träna på akademiskt skrivande och förbereda för en studie. Vi kommer i vecka 1 & 2 fokusera på forskningsfrågor. Vi kommer använda oss av en iterativ process för att förbättra vårt akademiska skrivande inför kommande exjobb, som avslutar och sammanfattar utbildningen.

Forskningsfrågor skapar grunden för studien och är de frågor vi söker svar på i studien. All forskning och den vetenskapliga metoden handlar i grunden om att ställa intressanta frågor och sedan på ett metodiskt och reproducerbart sätt jobba fram svaren till dessa frågor. Viktigt med forskningsfrågor är att de är avgränsade, inte är ja/nej frågor och att de är mätbara. Sen är det viktigt att de två forskningsfrågorna är inom samma område. Vi kan inte ha en fråga om testning och en om JavaScript-ramverk, det är för brett ett område och vi vill försöka avgränsa och fokusera vår studie.

Biblioteket vid BTH och tre andra högskolor och universitet i Sverige utvecklar tillsammans skrivguiden.se. Här finns bra tips på struktur, vad de olika delar av en akademisk text ska innehålla och hur man skriver akademiskt. Använd skrivguiden.se som en referens under kursen, titta på guiden översiktligt denna veckan och återkom till guiden under kursens gång. Första 4 veckorna är speciellt “Syfte, problemformulering och forskningsfrågor – att begränsa ämne” ett bra ställe att titta i guiden.

Denna första veckan formulerar du två stycken forskningsfrågor. Frågorna ska ligga inom de ämnen som du ska skriva ditt kommande exjobb inom, dvs. programvaruteknik, datavetenskap eller webbprogrammering. Så ni kan basera frågorna runt mycket av det vi har gått igenom i utbildningen. Exempel på hur man formulerar bra forskningsfrågor kommer visas på föreläsningen. Se till att numrera forskningsfrågorna med titeln RQ1 för research question 1.

Se forskningsfrågorna som ett första utkast denna veckan, du får möjlighet att förbättra frågorna kommande veckan.

Lämna in dina frågor som en del av inlämningen på Canvas.